 | Kapucinorden grundades 1525 av Matteo i Baschi. Namnet kapucin kommer av formen på klädedräkten som är en typisk munkklädsel i brunt tyg med en kapuschong (kapucin). En kapucin har skägg. Matteo di Baschi var franciskan och orden är därför egentligen en gren av Franciskanorden, som ju bildades i Italien 1209.
Grundtanden i början var att Matteo ville leva ett ännu strängare liv. Han ville predika för folket, arbeta med de svagast sjuka och leva ett mycket enkelt liv fyllt med bön. Själv levde han en tid bland eremiter undangömd delvis för att han var rädd för att kapucinerna ej skulle godkännas som en särskild orden.
Under de första åren ökade antalet kapuciner snabbt. Orden spres till övriga Europa snabbt bl. a. till Polen 1681. Polens dåvarande kung Jan Sobieski vann ett slag mot turkarna vid Wien och lovade som tack till Gud att hjälpa kapucinerna till att etablera sig i Polen. Första klostret byggdes i Warszawa. Idag finns många kloster i Polen och c:a 500 kapuciner. I hela värden finns c:a 14 000 kapuciner och i Sverige 10 st. med 3 kommuniteter i Saltsjö-Duvnäs (Nacka), Skövde och Göteborg (Angered). |
Kapuciner idag lever alltid i kloster eller kommuniteter. Huvuduppgifter är att vara biktfader och predikanter. Ofta sköter de om katolska församlingar som kyrkoherdar och kaplaner. Man arbetar idag ej med sjuka direkt däremot med den andliga vården på sjukhus tex Maria Regina vilohem i Nacka. Vidare med männislor med sociala problem och missbruk eller kanske mer med utbildning och stöd till dem som arbetar med dessa problem. Kapucinordens två provins (Warszawa och Krakow) driver idag omfattande mission bl.a. i Mellan och Sydamerika, USA, Afrika, Ryssland, Vittryssland, Ukraina, Baltiska länder, och nu i Sverige.
De löften som en munk avger är ju fattigdom, lydnad och kyskhet. En kapucin för ju en enkel livsföring och så nära som möjligt leva som Jesus gjorde. Regelbundet böneliv är ju grunden för allt dagligt liv. Förkunnelsen är viktig liksom själavården. En glädje genomsyrar livsföringen Franciskanerna som ju kapucinerna tillhör har ju kallats Guds spelmän. Glädjen märks inte minst med kontakten med alla barn. |
Allt bli kapucin
1. Broder - ej präst
- provtid ½ år - novis 1 år - första tidsbundna löftena - juniorat - studier 3 år - arbete i kloster i 3 år - eviga löften 2. Broder - präst
- gymnasium - novis 1 år - första tidsbundna löftena - prästutbildning 6 år - eviga löften - prästvigning - arbete ev. högre utbildning De mest kända kapucinbröderna
 | Padre Pio, Francesco Forgione, föddes den 25 maj 1887 i södra Italien, i ett enkelt hem med tungt arbetande föräldrar. Vid 15 års ålder påbörjade han sitt noviciat hos franciskanerna i den kapucinska grenen. Efter avslutade studier prästvigdes han. År 1918 fick han Kristi fem sår på sin kropp. Han levde sin prästerliga kallelse på ett heroiskt sätt. Tusentals människor besökte honom för bikt. Många hade brevkontakt med honom. Ett intensiv böneliv och sträng botgöring gjorde honom känd. Den 23 september 1968 kallade Gud honom hem till sig. Vid den högtidliga begravningen deltog omkring 100. 000 människor. Till Padre Pios grav kommer oräkneliga skaror av pilgrimer från alla världens hörn. (Litteratur: Padre Pio av Pietrelcina. En biografi, sammanställd och översatt av Ulrika Ljungman, ARTOS förlag 1984.) |
 | P. Honoratus Kozminski, föddes den 16 oktober 1829 i Polen. Han inträdde i franciskanorden, i dess kapucinska gren 1848 och mottog prästvigningens sakrament 1852. Han blev allmänt känd som en utmärkt predikant, en god biktfader och religiös författare. Dessutom grundade han flera klostergemenskaper. Som präst och ordensman var han mycket öppen och mottaglig för människors behov. Han utmärkte sig i heroisk kärlek mot Gud och nästan, förankrad i djup tro och starkt hopp. Han dog i helighetens rykte den 16 december 1916. Den 16 september 1988 blev han saligförklarad av påven Johannes Paulus II. Serafinsystrarna en av P. Honoratus grundade kvinnlig ordensgemenskap är verksam i Sverige: Fogdevägen 21, 128 41 Bagarmossen, tfn 08-659 76 05. (Litteratur: Ein moderner Apostel des katholischen Polen Honorat Kozminski; Ferdinand Tonello, Drittordensverlag Altötting 1979.) |
 | Broder Konrad av Parzham, född den 22 december 1818 i byn Parzham i närheten av Passau i Bayen, härstammade från en mycket from bondefamilj. Som pojke hade han så stor vördnad för Guds Majestät, att han vid arbetet på åkern inte bar någon mössa, hur varmt det än kan ha varit. Han ville nämligen oavbrutet bedja och trodde i sin enkelhet att han fick göra det blott utan något på huvudet. Som ung man låg han ofta under nätterna på sin knän inför husaltaret på sitt rum. Ensamheten ute pååkern var för honom en samvaro med Gud. När han insåg att Gud kallat honom till ett liv som ordensman lämnade han som 31-åring sin hemby, avstod från rika gård och inträdde som broder hos kapucinerna. Efter sina slutgiltiga ordenslöften skickades han till klostret i Altötting. Under 41 år har han vaktat klosterporten och "försett sin tjänst med största finkänslighet och största noggrannhet och med okuvligt tålamod, alltid ödmjuk, from, hjälpsam, enkel och flitig. " Han uppgav sin tjänst och dog den 21 april 1894. Broder Konrad blev skyddspatron för den nya katolska församlingen i Nacka - Värmdö. |
|
